Vi är värda så mycket mer
Du drar mig till soffan
Och vi lägger oss ner
Och du viskar
Den här stan är för sorglig
Vi är värda så mycket mer
Vår klass är inte första klass
När blodet stiger
Slinter kniven
Den kränkte vill ha sanning till varje pris
Men slåss med en egg
Som är sliten
Nej, inget är så svårt som att vinna mot sig själv
Vi kan reglerna
Men kan vi spelet?
Skriker, fäktar förtvivlat framför domaren
Som om vi redan fölorat
Och vet det
Tomas Andersson Wij - Vilken sångare, vilken låtskrivare
Vi är värda så mycket mer.
Det finns så mycket mer och se.
Varför just detta ställe?
Ja klart, det finns vänner, familj o minnen i mängder.
Men vad händer när inte det räcker till.
Just nu känns allt så deppigt. Ligger här i världens största säng ensam, ensam i hela huset. Inte så att jag saknar mamma o pappa, jo, ok, lite. Men kommer tröttna på att de är hemma efter några dagar. Har varit otroligt skönt att vara själv hemma. Allt man kan göra som man inte skulle göra när de är hemma, friheten. Vill ibland mest av allt ha någon bredvid mig här i sängen o bara krypa ner till. O nu är det en sån stund. Så just nu känns det bara som denna stad är för sorglig, är värd så mycket mer, Vill bort, inte sen utan nu.
